A

__________________________________

aal potatra ta bort alar, groddar från potatisen

afse aftonen

aglit (så dan´t) (tjockt l) äckligt

ala alfågel

alltin alltid

alvaran, gremlan, alvargrimmen ljungpiparen

alvarkoks, nötruubb torkad kospillning för eldning

alvre alvaret

anbates åbäka sig

angsen angelägen

anka, ank på ångra sig

ankar på får ångra

annledsare annorlunda

antererad häpen

anntröten andtruten, andfådd

ave på en åker häst/oxe får beta

B

__________________________________

baae bara

baaksin, baksia baksida, baksidan

besked ärende

bet gå bet på något

betig svår att tas med, tvär, kort

biggarongträd bigarråträd

binnmärr redskap för tillverkning av nät

blé vé få köpa

bloms blommor

blåbinka cikoria vägvårda

Blåkulla Blå Jungfrun

blåtopp älväxing

blåviror blåtira, blått öga

bläärr prata mycket

bläding nysådd råg

blåklätt blåklint

boa, bon handelsboden

bonka sankt område

bosedel hemgift

bota laga bot gan = laga nät

bunka banka

bullerhallarna sten till stenmur

bre opp bädda upp (=bädda säng så att den blir så hög som möjligt, det visar på gott om sängkläder)

brudsätan som klär bruden

brådtiden, bråtin brådskan

bräcken det är gott om

brödför stor nog att tugga bröd

buksia buksida

buktrissa rundmagad

bullehall stor sten

bunge börda

but bautasten, ohävlig but stor sten

bålen vakare

bålregna störtskur

bälgglodde

bässla, bärgsel skörd, bärgning

bätter bättre

bönlig bevekande

bösch liggplats för djur

böstade slog

böta laga

bötgubbe redskap för lagning av nät

bötstol redskap att laga nät i

bött “Kan bött å bli regn i möön” =  “Det kan bli regn i morgon”

böös boss, agnar

D

__________________________________

daann där borta

dack trött, matt

dagbräcken gryningen

damp 1 otämjd unghäst, 2 (utdöd) liten öländsk häst, 3 kastrerad unghingst

dank sur, sank, låglänt mark

dant hu så dant, så dant, på det viset var det

dapert inte så dapert inte så gott ställt

dasna lugnat

deérs deras

di de

diis, disse dia, diar

doppa sur, sank mark

drackna tröttna

dräta styrstång

dröppje idisslar

drafsit moddigt väglag

drufsen stenskräp

dull hull, knubbig

duska duggregna

dån´t (om färg) matt, dov

där sör söderut

döluft dimma

dörvel örfil, smäll

E

__________________________________

e föök ett pass, ett arbetspass

eldmörjan glöden

emmen ja örke ta i så mycket jag orkar

enbettsvagn vagn för en dragare

enjämn förjämnan

F

__________________________________

fantfolk tattare, löst folk

fall å tackla av

falling vadmalsfilt, yllelakan

felt fel

ferm händig ho va så ferm i si händer

finne mått på stenkvadrat

fingerböör fingerborg

finsuser finkläder Gods å gull och all andre finsuser

fjela (tjockt l) lämmar på sidan av vagn

fjumlig fumlig

flaksteeg nederdel till höhäcken

flatskree sitta med utsträckta ben

flis 1. stenblock 2. flata stora stenar

fnuskade regnrusk

freest pröva

fjärkade skynda på

främmigt folk främmande

fulskap

frihult

foderhäck fodervagn

folkhjälpig

flittra fnittra

floen lagårdsgolv

flängöjde storögd

fläärr hånskratta

flöj skutt, hopp

flöt grädde

fnôte småregn

frat otyg, löss, loppor

freest pröva

frunt sträv

fulna (tjockt l) ruttet

fåra fårtacka

fårhälda hällor av läder som användes att korsvis binda h fram- och v bakben på får så att de inte ska hoppa

fåvittan rödspov

fäels väsnas, leka, stoja

fägården ladugården

fänta flicka, tös, jänta

föedaned förskräckt

följ oxa köra oxar

för en jämn alltid

förby förbi

försien se sig för, betänksam

förstingen förstingen att börja med

förtänkelse ursäkt

föttlinge i strumplästen

föök stund, arbetspass (e föök)

G

__________________________________

galna, på galna galet

gamlan den gamla kvarnen

gan (fiske)nät

gapstae högljudd, gapig person

gasken galen

gensare olle, tröja med hög rullad krage

gerhus

gette blålera stelnad med sand och grus

gjol (sadel)gjord

gladredd

glansa när grannen tänt ljus i sina fönster

glatt (tjockt l) klatt, klick, smörklick

glimstra tissla, viska

glip håv med rak kant att fånga ål med

glood (tjockt l) tittade

glöpen (tjockt l) glupsk

glöhoppa glödstekt färskt får

gnavvle (tjockt l) gnaga på (mat, ben, bröd etc)

gnuckade rultade

gol ropade

golust

go-sten bra kvalitet på kalksten i bergbrott

govelig, govillig givmild

Gud väles dig Gud välsigne dig

gulltupp johannesnycklar

guss guds

gradstock termometer

granoxe ekorre

gransegel åror

grimlig grumligt, oklart

gruvan härden

grållan en gammal märr

gråt grät

grätten kräsen

grön väl göe gata grön = göra en glad överraskning åt någon

grönan grönskan

grönögd

grötträ grötkräkla

gubbryla namn på åker

guul, gulra sto, stona gulna gnir = stona springer äv gulera gniir

gå om bli frisk

gårgarn

gärdalagen (sten)gärdesgård

gärningslös sysslolös

gääl, gälla kastrera

gökbyxe gullviva

gör göra

H
__________________________________

haask te se snygga till sig

haftmannen skräntärna

handkrafta armkrok

harponknarpa spara, snåla

heden, vara heden nyförlöst, ej kyrktagen barnaföderska

helget helgen

heminté hemma

hetsa, välla att smida ihop två järndelar

himskandes, himskalens förskräckligt

hiskusser historier

hondan, hundan svordom

ho vem

hocken vilken

hop mindre område där prästen fick släppa hästen under predikningen, även sockenhop

horvan liten åkermark

horsgök, himmelsget enkelbeckasin

hossre skaklar(nas fasta del)

hu vaal (tjockt l) så hemskt

hotstång järnspett

huhårstäcke tageltäcke

hugga sko

humörlig humoristisk, glad

hunkoxle hundloka/kex

hussan strumpa

huvjarl huvudgård kudde

hybblena kojorna

hyka sig undan gömma sig

hyllstryk tomt på hyllan (man stryker handen över hyllan och finner intet)

håll te ätes håll till godo

hårdvall torra gräsmarker

hårdvallshö hö från torra gräsmarker

hårlägget gosten, godsten

hälla me huve hänga med huvudet

hälsosam frisk

hänning väggbonad

härlytt kutig

härvalen

hässja flämta, flåsa

hässle hassel

häärp harpa, sortera potatis, sålla jord

höbärsel höbärgning

högkräk kor

hörk vaken, pigg, snabb

hös om flös vara slösaktig

I
__________________________________

i bet i svårigheter

ihäl ihjäl

i jans i går

iken ivrig

illbatting busfrö

illdöding självdött djur

illvraal (tjockt l) gallskrika

ingen suck inga problem

ingrums inkråm

iss (jag iss int = jag har inte lust med något)

ivräksen glupsk

iväj iväg

J
__________________________________

jaal (tjockt l) laga/lägga stenmur

jalet gärdet

janglar vinglar, raglar

jol, jola jord, sadelgjord

joock jockigt, lerigt

jôppen tar händerna som mått

jummer, jimme ungt, förstagångslammande får

jäcken jäkeln

jöstus, josses jesus

K

__________________________________

kaas kasa sig framåt

kallmat

kaffegispa kaffegäsp, kaffetörstig

kampe gärdesbevakare; vaktar mot vildhästar och hjortar

kampen drängen

kara aska raka aska

kati stöddig

katta kättle katten ynglar, får ungar

kavystra kav lugnt

kippskodd

klensint svagsint, dum

klôk växer fort och samtidigt klen

klurar och kniper

klå å flå vara om sig, få allt man kan

kläddragare byrå

klädåkare

knaat, liten knaat liten pojke

knappa knacka

knokö (Obs! Källa) rotknöl

knurrhårig lockig, krullhårig

knö, knödde knåda, knådade

knös fan

komma sig bli bra

kongelerade åbäkade sig

korkna storkna

korsmässtin 3 maj

krela krypa

kreta rita

kricka (till kvarn)

kropphuvuden torsk med fläsk och lök?

krumsen frusen om händerna

krymlig knotig

kråknedan

kråkveel ojämn stenmur

kräk, kräkna kreatur

kröppling krympling

kubb liten kalv (De lå en kubb på floen = Det låg en liten kalv på ladugårdsgolvet)

kuggleri trolleri

kulen, kul kuling

kulltre rulla runt

kvalsövd mardrömmar

kvickhast genast

kvisten förstukvist

kåpigt petigt handarbete

käl räfsans pinnbräde

kämm sej (utt tjämm) kamma sig

körgårn kyrkogården

körkvårdar vålnader

L
__________________________________

lahängsten

lammalök majviva

lanka anka

lankkött ankkött

leehööl (tjockt l) tillfällig öppning i stenmur

less dant hur less det var = hurdant det var

lev, brödlev vetelängd

leven livnära sig på

liis buk sova på maten

likare bättre

list linda

lita på ryggen fresta på ryggen

lock spindel

lomman, lumma flickan

lômössa mössa av fårets vårull (sämre ull)

lumduken näsduken

lundhoobb tuva

loven lova loven är go men hållen är bätter = lova ngt är bra men hålla löfte är bättre

luelank mycket svagt kaffe

lur skämtare redig lur = riktig skämtare

långnäbba storspov, rödspov

långtiger långt kvar

låpa fånig, barnslig

läggningen lägga garn

läna upp mjukna

läten

löga får bada fåren i soda och vatten och sedan klippa dem

lökgassen lökskälk

löskekarl luffare

löt betesmark

M
__________________________________

malbör vind nog att mala

merafta mat på eftermiddagen, speciellt vid skörd, kvällsmat

mickle greja, dona

misstrolig misstänksam

mixter greja, dona

moje mora, hustru

mon extra halmlager på nocken på halmtaket

mornök

morrongirig tidigt i farten

morsamt trevligt

mulbete gräs

mulkorgar munkorg

munkalössen hundtunga?

muttlade muttrade

myng stimm, mängd

mynglade vimlade

målro matro

mångedliga gånger oändligt många

määnsk människa

märrflängare hästfördärvare

mätta ungfåra, ungtacka

måna´s ut långsamt försvinna

mökväll möhippa

möölj (tjockt l) dölja något (som ska upp ur jorden), slarva över

N

__________________________________

nagelspräcken (tjockt l) kallt så fingrarna värker

nappa kans bråka, slåss, brottas

nattfela nattviol

nattly övernattningsställe

nok nog

norrlea folket på norra Öland

nånstin nånsin

nåtväntat väntat länge

nästen mej nästintill

nässtyv högfärdig

nästsocken grannsocken

nöta på skynda på

nötkrallar hasselnöt(sklase)

nötrubbor kodynga

O

__________________________________

oe, oen galt, galten

ocken vilken

ofjun otymplig, klumpig

ohäll otur

onali (tjockt l) olydig

ong, onget trång, trångt om maskor i nät

ommen föraning om vind

ommet förstört, förlorat, omkommit

opphôlla vildapel finns de nå på opphôlla i år da?

oppmusket murket

ordres årder, plogträ

ormbärsrevor björnbärsrevor

oset mynning av vattendrag

osjäling oförnuftig varelse

osnaskli (tjockt l) osmaklig, äcklig

ovålig (tjockt l) slarvig

oår dåligt år

oäring ostyrig, vildsint

P

__________________________________

palm, palmar mått på bruten kalksten

passnalj rolig historia, ej nödvändigtvis sann

pelle sjusare sämsta arbetaren som rensade upp efter arbetarna

pinnso igelkott

plockfinka maträtt

plommen äggulor

puust liit andas ut

pocker, pocker lee svordom

pyttor

pöt fan, svordom

R

__________________________________

rackrit avrackare

raft motsvarande läkt vid takläggning med halm

rakulens hemskt

raska plundra gran

rasktyg förklädestyg av ylle

redigt riktigt

remedier verktyg

remmin räv

resna magra (djur)

ressel sikt för mjöl och säd

ringkråkan stålfot att hänga spisringar på

roga sig roa sig

rompen svansen

roskvarter rosenrabatter

rulla tummarna betyder enligt gammal skrock att kalla på trollen

rum stora maskor

rum sjö stora vågor

rumptöre torkad kodynga

runna träd/buskar i grupp

russel liv och rörelse

ruv ofnasade nötter

rya vävd yllerya fodrad på baksidan med ylletyg

ryla upphöjning

rådan skogsrået

rälla ränna, gödselränna

rändel litet dike, rännil

rät kast stående störar och bräder (hässje)

rätt öve vej tvärs över väg

rödbrust rödbrusig

rödden

rödpiskor skräppor

rönna rodna

rör, röe stenröse

S
_________________________________

sakören böter

schabrakel stort föremål

senna sen, sedan, senare

senhöning

si se

sickel cykel “Gubben hadd så brött, så han hadd int ti å ta sickeln”

sidden sankmarken, sänkan

sidvall myrmark

siim snörstump

silverkappen

siratlit fruntimme ståtlig kvinna

sistingen sista tiden

sjututor ring/skogsduvor

själ säl

sjökalvar sjöstjärna?

sjöskåla gräns mellan land och vatten (på stranden)

skaal (tjockt l) springa

skaalk (tjockt l) i sken (om häst) “Dampen skaalkt”

skank ben

skapa sig göra sig till, sjåpa sig

skarpa hällor rena berget

skickligt bra väldigt bra

skjula potta, bytta för mjölk eller vatten

skracklig skral, skraltig, sjuk, dålig

skrefta neken bön vid första havreneken?

skroa väsnas

skrockhöna liggsjuk höna

skrubb gno och nöta, skura trägolv

skuggôrn skuggan

skula gå fort

skussen frusen

skummtiim kura skymning

skäktebräda loppbräda

skäktefall grovt lin med skalrester

skäktor loppor

skäppenkorg rymmer en skäppa

skörask elddon

skördeanden bärgning

skörj avstyckad bit som kastats

slans trasa, klut

slashas sölkorv

slindret logen

släk sjötång, blåstång

släkbankar tångbankar

släkteman svåger

slängstaab slängkälke

slätter öppna platser

snippavind

snappsäck, snappsnäck broderad ficka som bands utanpå livet

snurrebock

snäkk snarka

snärj snår

snärka vrenskas

smilar silverfisk

smult smält ister på smörgås

sockerros madonnalilja

solbärgningen solnedgången

solhylla skugga med hand för sol

solskint soligt

solört solvända

spinnkärring en speciell hemmasnickrad leksak gjord av material funna i naturen

sprinta slå ut (om blad)

stenbjörn vagn att ta upp sten med på åkrarna

stenguppa stenskvätta

stengålsskööt stormaskigt nät

stenrössja

sticken snarstucken, lätt ursinnig

stiink stänker, duggregn

stoe brunn stensätta brunnen

storbaljites stormagad

storning sockel på hus

strandskjoror strandskator

strandvrak ilandflutna döda

stubbelfotad halt

stubblar snubblar

stumprompan klumpig flicka

stuvan stugan

stå bi pågå

ställda tillsagda

stö öka staka en öka

sulten svulten

supanmat

sutter småbarn, baby

svartknoppar kärrgräs

synnersta bortre, yttersta, sydligast

syska syskon

sågel sovel

sätter med flis träsläde med sten

söcken ledsen

sörut söderut

sörvit trassligt

sötengröt risgrynsgröt

T
__________________________________

tattare

tallka tallriken

tapp

tepa sjal av lin och ull till öländsk kvinnodräkt (175x35 cm)

tintrande lyste/log

tixade ryckte

tjaal kela

tjaggla smula sönder

tjue pannträ vresig, svårhuggen ved

tjuehuvit motigt

torkiling torka

torrskär torkad fisk

torrvärk ledgångsreumatism

tokuga tokiga

tosta riva upp

tremänning båt med tre par åror, två master

trevet trevligt, trivsamt

trindsnö kornsnö

trummen mulen

trö trä i (sko), trampa

tröks trösta någon

tröska, trask tröska

tunder bränsle, fnöske

tvebaka brö två nästan färdiggräddade brödkakor lades ihop och gräddades färdigt tillsammans

tvesögle två sovel, dubbelt pålägg “En ska iint tvesögle”

tvetolad tvåkönad

tvist hemvävt tyg

tvisten förstugkvist

tykänna blyga

täklas väsnas

täklingar tättingar, småfåglar, sparvar

tög sup tög brännvin = dricka brännvin

U

__________________________________

undseende överseende

ur och fôk yr och fåk, snö

usslig usel

ut fööe med om

utgiven utslagen

uthuggsen uppkäftig, orädd

uthärjad utsliten

utliggare ändar på vridbalken i väderkvarn

V
__________________________________

vara med fred vara i fred

varevii da varenda dag

varferda vårfrudagen

varhåll

vasken varken

vattenspolen storspoven

vedrätan

vejkank vidjering att hänga runt grind/kvast eller dylikt

vigolant vig, mjuk i kroppen

vildbasse vildsvin

vinterbråket vintergatan

viirj gnägga oroligt

virkläde sorgdok

visst dé javisst

volvigt valv, välvt, buckligt

våkenhuset vapenhuset

vålböte

vånna

vårn vår (egen)

våres våra (egna)

vädergaller (lik) liten regnbåge runt solen

väderkirringar väderkänningar

väsa, vääs fräsa

väte grunt vatten/sjö utan utlopp

vätta en liten stund, en smula

vörla te se (tjockt l) passa ihop

få vörl pået (tjockt l) få stil på det

Y

__________________________________

ystgräs gulmåra

yxlägg gullviva

Å

__________________________________

åborätt

åbääk sej göra sig till

åhåga

åjesen pjåskig

åkersilk vallmo

åtag, bara ett åtag att ta sig för med något

åter å nack baklänges på rygg

åttonde kornet

Ä
__________________________________

ämmende extra mycket, väldigt

ändakarl bor ytterst i en by

änderäle på upphällningen, ta slut

ändvärd

ändån ändå

ängeblad

änvänd

äppel äpple

äring

ärna ämnat

äärj plöja med årder, träplog

Ö

__________________________________

ödd oxtöm

ök dragare till exempel ko, oxe eller häst

öka eka

ölgräs renfana

örjord stenig jord

örsel ogräs

överlevorna matresterna